Blåjeans de Kent

Kanske var det ett moln
i dina ögon blev himlen grå
mina ser i syne
för det är väl inte en tår
himlen är blå
dina ögon krymper som blåjeans
mina ögon svider
dom har torkat båda två...
Kanske var det en dröm
kanske är min hjärna tumlad & tömd
urblekt & tvättad
annars hade jag aldrig glömt
kanske har jag ett skal
ett hårt oigenomträngligt skalbaggeskal
av urvuxna kläder
ett litet barn som når till
Varför får jag inte på mig dina blåjeans?