Duett de Kent

Jag fick ett brev
ett riktigt brev med frimärken
ett vykort ifrån längesen
då framtiden var vår
Och som du skrev
om din spaning efter friheten
ord bevingade som fjärilen
och jag tror att jag förstår
Att långsamt, långsamt, åh så långsamt
så vann du dina nätter tillbaks
långsamt, långsamt, åh så långsamt
så gled vi in i glömskan där ljuset är svagt
det som var du och jag
Jag skrev ett brev
om att leva med förbannelsen
jag gav dig min version av sanningen
för att få dig att förstå
Att långsamt, långsamt, åh så långsamt
så vann vi våra nätter tillbaks
långsamt, långsamt, åh så långsamt
så gled vi in i minnet, gömda längst bak
det som var du och jag
Långsamt, långsamt, åh så långsamt
så vann vi våra nätter tillbaks
långsamt, långsamt, åh så långsamt
så gled vi in i glömskan där ljuset är svagt
det som var du och jag